Vi flög till Teheran och landade på flygplatsen Khomeini som ligger långt utanför Teheran. På vägen in passerar man Khomeinis jättelika gravmausoleum. Mitt första intryck av Teheran var att det nästan inte fanns någon reklam och att det var jättestort. Dagen därpå reste vi vidare tilll Shiraz från en mer central flygplats.
Vi kom tillbaks till Teheran så småningom, och då tittade vi på några viktiga museer, gick på teater, reste upp i bergen och drällde omkring och försökte förgäves hinna med olika saker.
Trafiken är vedervärdig, totalt ohämmat laglös, en stark kontrast till de seriösa och vänliga människor vi mötte utanför bilarna. Trafikpolisen gjorde inga ansatser till att skapa ordning utan betraktade sceneriet med outgrundlig min.
De vackra snöhöljda bergen gör att staden ändå ser riktigt tjusig ut söderifrån. På sluttningarna bor de rika. Under veckosluten åker folk dit i stora skaror och vandrar omkring, sitter på théhus och umgås. Att ta sig till bergen och hem krävde armbågar. Personligen föredrog jag de mindre städerna, men Teheran bjuder säkert på mycket intressant om man hinner stanna och bekanta sig.
Ja, så reste vi hem. När flygplanet lyfte tog jag av sjaletten. Och kände mig som omgiven av en stor familj där ingen tyckte om sjaletter.
Läs mer 
